Mässan



Vi tar det väl från början och lite långsammare den här gången.

Anlände till Göteborg klockan tio på torsdag morgon. Redan på tåget märktes att något var på gång. För det första var det fullt. För det andra var det ovanligt många bibliotikarier där. Och för det tredje verkade varenda en bläddra i tidningen med seminarieprogram. Visst sjutton hade jag god lust att peka på min bild däri och säga: Gå på det!

Efter att ha frågat om jag borde stå på höger eller vänster sida om vägen för att buss 52 skulle ta mig till hotell Panorama och fått en öm kläm om armen (göteborgare är så vänliga!) checkade jag in. Lade bara av mig väskorna innan jag och min redaktör Jeanna promenerade ner till Svenska mässan.

Där träffade jag en fotograf från Skaraborgsbygden, och posade ett tag med solen i ögonen.

Folkvimmel. Bokprat (se föregående inlägg). Seminarium. När klockan var fyra var jag redan helt slut.

"Min monter"
 


Klockan sex var jag dock igång igen, omklädd för en mingelkväll, följd av restaurangbesök där jag satt mittemot Annika Thor, vars författarskap jag bara är så grymt imponerad över, och bredvid Magnus Nordin som gett ut ett tiotal böcker! Och så lilla jag. Väldigt trevligt var det, med gazpachosoppa, löjroms, sejfilé och creme brylé. 

Efteråt var jag trött. Men ingen bokmässa utan Park, sades det. Så okej. Men nej, jag förstod inte tjusningen med det hela. Trångt och ingen dans, inga jag kände... däremot många man kände igen.

Fredagen var lite lugnare. Då hade jag och Jessica bara ett monstersamtal med Ola Lindholm om hur det var att debutera. Vilket i och för sig inte var så bara. Men Ola visade sig vara både trevlig och bra på att ställa frågor. Jag tyckte att det gick toppen!

På kvällen var det åter dags för fest. Den här gången började det hela med förlagsbuffé på Gothia hotell. Sedan var jag trött och tänkte gå hem. Men med några glas vin i omlopp var jag inte svår att övertyga. Ingen bokmässa utan Heaven 23. 

Så lördagen var lite trött. Efter en ordentligt hotellfrukost var jag dock redo. Ernst Kirchtieger, Jonas Gardell, filosofiprat, och sedan till montern igen för ännu ett prat om hur det är att vara debutant.

Efter några mackor och en frukt i Speakers Lounge var det dags att åka. Men Bokmässan 2009, den kommer jag alltid minnas som något helt otroligt underbart roligt, spännande, läskigt, uppmuntrande, nervöst, kul...

Nästa inlägg: till Perstorp!

Kommentarer
Postat av: Madde

Ja vet, underliv, sjukt, han kunde inte sluta prata om det =). SHIT HEDVIG, värsta filmstjärnelivet låter det som. Lite kämpigt but all worth it. Du är vår stolthet. KRAMA!

2009-09-28 @ 21:15:40
URL: http://detsajagkanske.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0