mittskrivandeliv

Precis kommit hem från samban och har nu skrivit klart min Humla. Igen.


Så ska den gås igenom igen. Vet redan en liten grej som måste ändras på, och jag hittar säkerligen flera. Men en bra bit på väg är jag. Till det som jag hoppas blir slutet, på rikigt.


Det tog ett tag att skriva de sista sidorna. Mycket på grund av att jag i ett stycke ville härma stilen från litteratur från 1700- och 1800-talet. Letade på bibliotek och internet. Internet var bäst (förlåt alla hjälpsamma bibliotekarier). Det blev bara två meningar till slut, och någon korrekt 1700-talssvenska rör det sig knappast om. Men bättre än förut i alla fall.






Nu väntar ännu en veckas jobb. Hoppas att det ska kännas lika bra som den föregående.

Men först: dusch, kvällsläsning, sova.

Ja, nu har jag snart jobbat en vecka. Och jag gillar det skarp! Dels den trevliga stämningen bland arbetskamraterna, snacket under lunchen och fikapauserna. Men minst lika mycket strukturen jag plötsligt fått i min vardag. Jag behövde det. Och jag tycker faktiskt att det är skönt att ha mycket att göra - jag får liksom mer gjort då.

Så förutom jobbat har jag också hunnit med tre träningspass (förutom den dryga timmen på cykel varje dag til jobbet och tillbaks), två handlingar, en tvättmaskin. Jag har också kommit ihåg att vattna mina blommor och tagit med mig restmat varenda dag! Och imorgon inleds helgen med shopping.

Skrivandet har jag inte gjort avkall på. Varje dag har jag hållt på med min Humla, och slipat och slipat på slutet. Det måste få gå långsamt. Det måste växa fram.

Humlan? Ja, jag tog fasta på myten om insekten som inte borde kunna flyga, men gör det ändå. För lite det handlar mitt manus om - både bokstavligt och bildligt.

Mer säger jag inte!

Äntligen!

Jag har ett jobb! Från och med måndag är jag teknisk skribent på Volvo här i Eskilstuna. Åh, vilken lättnad! Antagligen fram till årsskiftet. Känns overkligt fint! Men snart nog ska det nog bli verkligt...



Den här veckan har jag verkligen NJUTIT av våren.
Balkongfix (inte hos mig då, men jag tog in lite blomster till mig också: tussilago, vide, timjan, gräslök och krassefrön). Lunch i park. Lunch på torget. Glass i hand. Promenader. Söta vänner.

Det är så underbart och overkligt när den kommer varje år. Det är så mycket nya känslor och lufter i luften att jag blir alldeles snurrig.
Varm sol på kinden. En svag dust av grill som får mig att girigt snusa av luften. 
Häromdagen kände jag doften av Kling Glace. Det tog ett tag innan hjärnan förstod vad näsan menade. Till slut insåg jag att jag just känt en lukt som påminnt mig om papperspåsarna man alltid fick i Kårtorpskiosken. Åh, sommarefterdagar när jag fick pengar av pappa och sprang dit och köpte glassar till hela familjen!

Snart kommer doften av varm hud, av regn mot het asfalt, av kvällsblommor... Så mycket att se fram emot.

80 sidor in i min gamla Humla! Ja, och här känner jag att jag måste göra en lite större förändring. Inte stor, men större. Allt handlar egentligen om att förtydliga, utan att bli övertydlig. Låta saker ta längre tid, utveckla sig och inte stressa. Låta känslor växa fram så att man förstår karaktärerna.



Den här helgen är jag bara hemma och kurerar mig genom att ta det riktigt lugnt. Inte särskilt kul kanske, men på måndag ska jag på jobbintervju nummer två för en tjänst som teknisk skribent på Volvo här i stan. Och då kan man inte sitta där och snora och nysa och vara febrig. Är redan mycket bättre, så chansen att jag redan imorgon ska vara kry och kan dansa med tjejerna är STOR - ja, så gott som hundraprocentig.



Inser när jag läser igenom min Humla (igen) att jag skulle kunna peta med texter hur mycket som helst.
Jag älskar att fundera på om jag ska ha en punkt . ett komma , eller ett semikolon ; (semikolon är för övrigt mitt nya älsklingstecken).
Eller att hitta den bästa synonymen till bulta (banka, dunka, klappa, slå eller varför inte pulsera). Här är förövrigt synonym.se en ovärderlig resurs för alla som då och då drabbas av minnesförlust. 
Eller att skriva svarthet istället för mörker bara för att jag tycker att det ger en annan känsla.

Vissa ord är ju bara underbara:   synnerligen   bortom   annorlunda   närmre   vattenpuss   alldeles   

Andra ord skulle jag också vilja lägga till det svenska språket.
Skjuva till ecempel. Jag skulle ju kunna använda det, men risken är att bara skaraborgarna skulle förstå mig. Skjuva används ungefär likadant som skjuta. Man kan tillexempel skjuva ett bord över golvet. Men där skjuta är mer allmänt så ger skjuva en antydan om ett motstånd mellan två ytor, ett ljud.


Är inte språket underbart så säg!


Nu ska jag nörda ner mig i några sidor till innan jag slår på teven och låtsas att jag också har chansen att vinna en miljon kronor.