mittskrivandeliv

Åhå, vad underbart jag hade det i fredags! Familj, släkt och vänner samlades på café Mumma, drack och åt och (hoppas jag) hade det trevligt. Det hade jag i alla fall!

Betydde Så HIMLA MYCKET att ha alla där att fira med!

Och ta bara det faktum att jag numera vaknar till den här utsikten (plus två blomkrukor i fönstret). Svävar på små moln och tänker verkligen njuta av varenda liten sekund känslan varar.


Tack min söta söta mormor, min mentor Marie Hermansson som kom hela vägen från Göteborg för att gratta, Jenny och Andy som kom från Eskilstuna och förgyllde hela min helg, Taru, Ari och Sandra som bilade fram och tillbaka till Eskilstuna på mindra än 12 timmar, Angelica för det vackra halsbandet och de söta pysarna, Vilstrup och Gunnar för återseendet, för alla blommor, alla smarriga presenter, och alla alla andra som jag absolut inte glömt. Och tack även ni som inte var där. Varenda positiv kommentar, uppmuntran och grattis betyder bara Så HIMLA MYCKET.