mittskrivandeliv

Usch.


Med en otäck känsla av slutgiltighet tryckte jag just på knappen för att skicka iväg en ny version av min Humla (som sådär lite hastigt och lustigt fick namnet Bäst leka lika barn).


Ivägskickad.

Skickad iväg.




Nu försöker jag bara övertyga mig själv om att det inte spelar någon roll om jag får ett nej tillbaka. Jag har ju redan en ny historia på gång att arbeta med istället. Det skulle inte betyda slutet på mitt skrivande, inte slutet på livet. Jag kommer bara rycka på axlarna, säga "nä nä" och gå vidare.
Så klart.