mittskrivandeliv

En kompis har just avklarat Tjejvättern. Självklart säger jag grattis till prestationen. 100 kilometer på cykeln är inget man rycker på axlarna åt.

Men ändå. Det jag känner, innerst inne, är inte alls glädje för kompisen, utan en stark irritation.

Tjejvättern. Vad sjutton menar de med det?

Ett namn som Minivättern är lätt att tolka – betydligt kortare och antagligen bara till för barn. Även Halvvättern är en baggis att lista ut – halva distansen helt enkelt.

Men Tjejvättern? Bara till för tjejer – jo, det förstår jag ockå. Men när jag läser om upplägget på loppet så kan jag inte låta bli att undra: hur i hela friden antyder ordet tjej det faktum att skillnaden även ligger i att Tjejvättern är tre gånger så kort som rundan utan prefix?

Antagligen är det jag som missat något.

För efter bara en snabb titt på liknande lopp hittar jag många fler exempel: Tjejvasan – tre gånger så kort som loppet utan prefixet tjej, Lidingöloppet – följer samma mönster: sätt dit ordet tjej och loppet har plötsligt kortats från 30 till 10 kilometer, Vansbrosimmet – samma sak där.

När jag googlar på prefixet tjej så står det helt klart: jag har verkligen missat något!

Det verkar nämligen vara längesen ordet tjej bara kunde användas för att benämna den halvan av befolkningen som inte har en penis.

Alldeles vid årsskiftet, till exempel, presenterade Språkrådet en lista över nya ord. Ett av de nya orden var ”tjejsamla”, ett användbart uttryck, tyckte Språkrådet, med betydelsen att nöja sig med att samla lite granna, inte så seriöst liksom.

Man sade sig ha iakttagit att detta var ett sorts samlande typiskt tjejer, medan killar ofta blev mer intensiva i samlandet.

Ivrig att hängde med i svängarna och lära mig använda språket på ett modernt sätt började ja således klura på var annars prfeixet tjej kunde användas och kom fram till följande:

• Tjejjobba
  Betydelse: att jobba lite mindre, till exempel 75 eller 50%.
  Bakgrund: en tredjedel av alla tjejer jobbar deltid, jämfört med en tiondel av männen. Detta beror troligtvis på att många tjejer arbetar inom sektorer där deltid är en vanlig arbetsform, som handel eller vården. Tjejer är också ofta hemma på deltid med sina barn. Männen verkar konstigt nog inte påverkas av hur många eller hur gamla barn de har.

• Tjejlön
  Betydelse: att få lite mindre i lön.
  Bakgrund: tjejers lön är i genomsnitt 14,3% eller 52800 kronor per år lägre än männens. Detta trots att tjejer är mer högutbildade än män.

• Tjejföretag
  Betydelse: ett mindre företag, som ofta bedrivs på fritiden och hemifrån.
  Ursprung: tjejer är underrepresenterade när det gäller att både starta och driva företag. Enskilda firmor däremot, den enklaste och minsta sorten av företag, startas till 54% av kvinnor.

• Tjejlitterarur
  Betydelse: lättsam populärlitteratur som anses lite mindre fin är vanlig litteratur.
  Eller, vänta här nu. Det finns ju redan, med det klämkäcka namnet chic lit. En sorts litteratur som ingen kritiker skulle lovorda och som aldrig kommer att få några priser.

Jag läser igenom min lista och försöker skapa någon slags sammanfattning i hjärnan. Prefixet tjej gör alltså ett substantiv eller verb: mindre allvarligt, mer lättviktigt, mindre betydelsefullt, mer oväsentlig.

Ungefär som den där halvan av befolkningen som inte har penis. Eller hur var det nu?